Genom tiderna...

Pepparakor

Den  äldsta småkakan i Sverige är pepparkakan. I Tyskland fanns det skickliga pepparkaksbagare som skar ut fina mönster i träformar redan under 1300-talet. Motiven på formarna kunde vara vapensköldar, ryttare till häst eller något religiöst. Man trycte sedan ner en tjock honungsdeg i formarna. Idag finns fortfarande en förädling av denna kaka i Tyskland.
Exakt när pepparkakor kom till Sverige vet man inte men man vet att under 1400-talet bakade Vadstenanunnorna  dessa läckerbitar. Under 1500- och 1600-talet fanns det pepparkakor att köpa i städerna, dessa var både importerade och bakade i vårt kära land.
Ordet pappar i pepparkaka kommer inte enbart från kryddan peppar utan det används även för exotiska krydor vilket troligtvis är anledningen till varför det heter pepparkaka. Förr använde man inte bara kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor utan då ingick även anis, fänkål, citronskal och pomeranskal.
Dessa kryddor användes inte enbart för smakens skull utan även mediciniskt, pepparkakskryddorna lindrade nämligen magbesvär.
Under 1800-talet blev pepparkakan en traditionell julkaka hos oss, då vi inte längre använde oss av urskurna träformar utan av metallformar kom det många fler modeller. Hjärtformen var en kärlekssymbol från klostren och grisen var en symbol på livets välfärd. 

Macarons

Macarons har på senare tid blivit mer och mer populärt världen över. En macaron är ett biskvi-format bakverk med smaksatt fyllning emellan. Det påminner lite om maräng till konsistensen med passande fyllning ex smörkräm eller sylt. De små bakverken har blivit så populära och fått ett rykte internationellt tack vare pariskonditorier. Ett av de mest kända är Laduree som i slutet av 1900-talet med hjälp av konditorn Pierre Hermé experimenterade fram nya smaker och färger på bakverken och gav dem åter stjärnglans. Macaronen föddes i Italien och namnet "macaron" kommer från det italienska ordet "macaroni" som betyder ungefär "fin deg". Det var Catherine de Medicic fru till Henrik II som tog med macarons till Frankrike 1533 och det var början på deras popularitet som spred sig över främst Europa.

 

Semlor

Semla,fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg, ja kär bakelse har många namn.
Inom den katolska kyrkan inleds stora högtider med 40 dagars fasta, det var här semlan kom in i bilden. Eftersom kött, vin, ägg och mjölk var förbjuden mat var det viktigt att man stod sig länge på det man fick lov att äta, som t.ex. fick grönsaker och bröd vilket gjorde semlan till en perfekt måltid.
I Sverige försvann lagen om fasta under 1500-talet men traditionen med semlor levde kvar.
Vår nutida semla har sitt ursprung från Tyskland via Danmark, troligtvis spreds de till Sverige under 1600-talet då södra Sverige tillhörde Danmark. Den första anteckningen om att semlor åts i Sverige gjordes år 1689.
Ordet semla kommer ifrån latinskans simila som betyder "det finaste vetemjölet". Oftast bakades brödet av just vetemjöl som ända in på 1800 talet ansågs som en "lyxvara". Vete odlades främst i södra Sverige vilket ledde till att man inte började äta semlor i norra Sverige förrän på 1900-talet.
I början bestod semlan av en simpel vetebulle formad som ett kors men med tiden har de utvecklats på många sätt. På 1700-talet var den fylld med mandelmassa och kokades i varm mjölk. Sedan vid 1800-talet åts de på tallrik med varm mjölk överströdd med socker och kanel. Semla fick sin nuvarande form under 1700-talet då sockerpriset sjönk och man hade råd att göra bullarna större. Det dröjde dock några hundra år till innan de började ätas med mandelmassa och grädde.

Råvaran socker

Det socker som vi Svenskar köper i affären kommer från sockerbetor som lagrar näring, det är näringen som vi framställer socker ifrån. Först och främst rensar man betorna från sten och jord för att sedan skära den i bitar och laka ur sockret med hjälp av varmt vatten. Den saft som man får av vattnet och sockret får stå för avdunstning till endast sockerkristallerna och lite saft återstår. Därefter kyls kristallerna och den lilla mängs saft ner för att sedan centrifugeras så att kristallerna skiljs åt. Processen sker två till tre gånger för att man ska ta till vara på så mycket socker som möjligt. På detta sätt skapar man alltså det strösocker som vi köper i affärerna idag. Men sockerbetor odlas endast på norra halvklotet där klimatet är växlande. I söder där klimatet ständigt är varmt framställer man istället socker från sockerrör som är ett flera meter långt, kraftigt grässtrå med socker inuti. För att framställa socker från dessa  pressar man och krossar rören så att sockersaften kommer fram. Därefter sker framställningen på ungefär samma sätt som vid sockerbetor. 

Den första framställningen av socker kom för ca 12 000 år sedan då man i Asien kom på att man kunda ta till vara på näringen som fanns i sockerrören.

Socker är en mycket viktig råvara vid bakning idag då den används i nästan alla bakverk. I hushållen idag är socker en självklarhet att ha i skafferiet men så har det inte alltid varit. Det var inte förrän i slutet på 1700-talet som socker blev en vanlig ingrediens i hemmen. Innan dess var socker för dyrt och det sågs som en lyxvara. 

                                
                                Sockerbetor

                               

                                Sockerrör